Koblenz (Kreisfreie Stadt Koblenz)
Under Nero Claudius Drusus romerska fälttåg i Germanien år 9 f.Kr. anlades en befästning där floderna Mosel och Rhen flyter ihop. Den fick namnet Castellum apud Confluentes, ungefär "befästningen vid sammanflödet", och vid befästningen växte staden fram. Det romerska namnet på befästningen utvecklades till namnet Koblenz via bland annat Conbulantia och Covelenze. På en konstgjord udde i sammanflödet byggde Tyska orden ett sjukhus på 1200-talet, som sedermera blev känt som och gav namnet Deutsches Eck till platsen.
1018 tillföll Koblenz ärkebiskopsstiftet Trier. Under det trettioåriga kriget (1618–1648) var staden under flera perioder kontrollerad av såväl svenska som franska trupper. Staden är också känd som tillflyktsort för kontrarevolutionära grupper under franska revolutionen. Bland annat flydde greven av Provence (Ludvig XVI:s bror, sedermera kung Ludvig XVIII) dit 1791 för att försöka organisera en revolutionsfientlig intervention. 1794 intogs staden av fransmännen och förblev fransk fram till 1815, då den tillföll Preussen. Under preussiskt styre var orten huvudstad i Rhenprovinsen. Efter första världskriget var Koblenz 1919–1923 besatt av amerikanska, 1923–1929 av franska trupper.